Fifflalitodito...

Jag och Frida gjorde en film....weeeeeeee

ab initio

Anteckningar från kap. 6; Fantasi och Minne...

mest egna reflektioner och funderingar.

Hollis Framton

Det berättas om bilder som en konstnär som hette Hollis Framton framställde, föreställande Atlantis, bevis på att Atlantis hade existerat. Till en början verkade det som att folk trodde

på bilderna men efter att ha upptäckt ett och annat märkligt med bilderna avslöjades sanningen, att bilderna var arrangerade.

MINNE

Peirce säger att det finns två myter om fotografiet;

1. Myten att bilden berättar sanningen.

2. Myten att bilden inte berättar sanningen.

Vi minns via bilder, minnen som vi har bilder till blir starkare och lättare att komma ihåg. Jag minns själv flera ögonblick från när jag var liten och ofta är de anknytna till en av bilderna i fotoalbumet som det står CAROLINA på, som mamma har satt ihop. Kan mitt minne då ha påverkats av att det är bilder då min mamma valde att ta upp kameran och fotografera det är det som blir mitt minne. Man skulle kunna säga att det är mamma (och pappa via film) som har skapat minnet av min barndom och uppväxt. Är den bilden rättvis börjar jag fundera över....

Tänk om mina föräldrar inte dokumenterat så mycket som dom faktiskt gjorde? Hur skulle jag minnas min barndom då? Fotografering sker oftast de tillfällen då man känner sig lycklig eller gör något "värt att minnas". På bilderna ser jag ofta glad och nöjd ut. Var jag ofta glad och nöjd? Förmodligen men jag hade lika gärna kunnat ha varit deprimerad hela min barndom och det skulle inte synas när man tittar igenom bilder från mitt dokumenterade liv.

Pappa på Snasahögarnas högsta topp!

Det finns ett behov i dagen samhälle att kunna bevisa med bilder, med hjälp av fotografisk dokumentation, sparar vi viktiga ögonblick. Ibland undrar jag om vi till och med gör saker för att skapa ett ögonblick som vi kan dokumentera. Syftet med att vi gjorde det vi gjorde var för att vi skulle kunna dokumentera det. Tex när man är ute och fjällvandrar också bestämmer man sig för att gå upp på en topp kanske enbart i syfte att ta en bild som bevisar att man stod på toppen. Om man hade gått upp på toppen utan att ta den där bilden kanske det inte hade känts lika verkligt?

Ögonblick fångas i stunden och i samma stund som man tar bilden tillhör ögonblicket det förflutna... gången tid, då tid, det som har varit. Ofta ger bilder oss en nostalgi känsla, man blir medveten om att tid har passerat genom att titta på bilder och får ett tidsperspektiv. Bilder gör oss också medvetna om att vi kommer att bli äldre, vi är alltid äldre än vad vi var på bilden och en dag finns bara bilderna kvar som representationer för vårat liv. Vad kommer bilderna att berätta om oss finns sanningen i bilderna?

På min farmors begravning fick jag göra den grafiska formgivningen till konvolutet som alla skulle få kyrkan. Jag valde att sätta en gammal bild på min farmor på framsidan, en bild på henne som 18- åring. Den bilden fick nu representera ett helt liv.

Vi minns bilder även om vi inte vill minnas dom, massbilder, reklam, nyhetsbilder osv....

Det ofrivilliga minnet kan lätt utnyttjas tex i land där det råder diktatur kan staten välja vilka bilder som ska projiceras och representera samhället och rådande omständigheter. Om det bara visas bilder på lyckliga människor och välfärd är det den bilden som människor bär med sig i sitt inre.