Mediapedagogisk tillämpning och ämnesdidaktik.
Vi har haft en intensiv vår, vi i media klassen, men det har varit väldigt roligt och intressant. Jag har fått ett större medvetande kring media och ett intresse för mediateori har växt och blivit en del av min vardagliga reflektion över media. Man kanske kan säga att det är en arbetsskada från allt "media snack".
Interaktiva medier; Var våran första delkurs i MOLa.
Vi arbetade med gratis program från internet eftersom att man nästan alltid kan vara säker på att grundskolor inte har några avancerade eller nyligen uppdaterade program. Jag tycker både att det har varit bra och dåligt. Bra eftersom att det är en bra idé att komma ut till en skola som inte har några möjligheter och helt plötsligt har man det för att det finns så bra gratisprogram som alla kan ladda ner, och det hänger inte längre på vilken ekonomi eller teknik skolan har utan snarare hur uppdaterade lärarna är när det gäller gratisprogram och fantasin får istället sätta gränser. Men eftersom att gratisprogram har en tendens att krascha och räcker (ofta) inte till i längden. Dessutom går vi då miste om att fördjupa oss i program som faktiskt finns ute på skolorna som adobe paketet, och jag tror att många i klassen hade velat lära sig till exempel flash, photoshop eller dreamweaver.
Vi gjorde en startnyckel, en sida med samlad information eller inspiration som man lätt kan fylla på och använda att starta lektioner utifrån. Det är också bra att ha varandras startnycklar som en samling ideér och inspirations källor. Jag använde själv min startnyckel väldigt mycket i mina lektioner under VFU´n (MOVMENT) och den utvecklades under lektionernas gång och jag använde den för att lägga ut länkar till gratis program och andra bra sidor. Det blir som ett litet kompendium där man lätt kan samla saker och sedan alltid ha tillgång till dom vartsom helst där det finns internet. Jag tycker att det är ett jätte bra verktyg för en lärare att använda sig av för egen del och på lektionerna.
Under någon av de första veckorna var vi även iväg på en konferens på kulturhuset som hette "Digitalturist", det kanske var lite mer riktat mot äldre människor som känner att dom inte har koll på internet. Men det var många spännande diskussioner om livet som ungdomar lever på internet. Internet är ett stort medium, här kan man hitta allt, du har hela världens information i dina händer det är bara en fråga om rätt sökord och en knapptryckning. Jag får lätt svindel om jag försöker tänka på hur mycket information som finns på internet, det har blivit för stort för oss att hantera och man kan inte längre veta om det jag läser är sant, är det en pålitlig källa?
Men internet har så otroligt många olika funktioner för ungdomar idag, hela deras liv finns utlagt på facebook, i bilder, i konversationer med kompisar, i spel. Men man har ändå ett val, ett val av identitet, vilken identitet vill du ha på facebook? Ungdomar har den makten idag, att kunna bestämma sin identitet via facebook till exempel, men frågan är om dom är medvetna om hur deras identitet uppfattas av andra? För vem posear man för i bilden som man lägger ut på internet och vad representerar den, vad står den för? Gränserna mellan privat och offentligt, verkligt och virtuellt, suddas ut.
FOTO; Är en så stor del av vardagen. Många fotar väldigt mycket, ser blider varje dag i tidningar på reklamskyltar och i datorn. Det är svårt att föreställa sig en värld utan bilder. Men hur är våran syn på bilder, tittar vi på ett speciellt sätt när vi ser på bilder, det som finns där i bilden är fångat i ett ögonblick och blir med ens en del av dåtiden.
Bilder har en stor sanningspåverkan för oss människor, vi tror på det vi ser på bild eftersom att vi förstår att det måste vara på riktigt, vi litar på bilder, vi minns med hjälp av bilder, vi lär oss av bilder, vi tar reda på saker med hjälp av bilder, vi kommunicerar, informerar, dokumenterar och representeras med bilder. Bilder är som ett språk för oss. Under teorin med Thomas och lektionerna med Ann-Cathrine har jag lärt mig så otroligt mycket om fotografi och bilder, historia hur fotot har används genom tiderna och vad det har betytt för människor. Vi har gått igenom många fotografer, någon som jag fastnade för var Ulf Lundin och hans serie bilder som kallas "still films". Bilderna är fotomontage av flera bilder från samma plats under en viss tid där Ulf har bestämt vilka av de människor som gått förbi som han vill ha med på bild. Han skapar ett eget ögonblick, flera olika ögonblick samlade i samma ögonblick.
Jag tycker att det är spännande hur verkliga vi tycker att hans bilder är eftersom att det hade kunnat vara en verklig bild men det är det inte. Som fotograf bestämmer man vad som finns i bilden och vad man väljer att lämna utanför bilden. Som betraktare tänker vi inte så ofta på omgivningen, det som finns utanför bilden. Vi är lättlurade och tittar inte ofta efter saker som inte skulle stämma, och trots det blir vi fascinerade när vi märker att vi har blivit lurade.
Vi fick i uppgift av Ann-Chatrine att göra en liknande grej, förvränga, skapa en ny situation med hjälp av att sätta ihop flera bilder till en.
Jag gjorde då ett ögonblick, hur det kunde se ut några olika morgonar hemma hos mig i mitt kök. Det blir en häftig känsla och tidsdimension i bilden, man ser att det är samma person på olika platser i rummet, på den bilden jag skapade var detta samma person, så att det är en manipulerad bild är uppenbart men man roas ändå av att titta på den och fundera hur bilderna sitter ihop.
I teorin läste vi om fotografi men också "Den ensamma fallosen", då vi diskuterade pornografiska bilder, blickar, hur kvinnor och män gestaltas och framstår i reklam och vilken blick bilder är formulerad efter. Vad har vi för blickar när vi tittar på bilder? Ser man även med kroppen och kan blicken vara lika stark som att röra något?
Kan det vara så att den allmänna blicken, har en manlig synvinkel, alltså att man tittar med manliga ögon även om man är kvinna eftersom att bilder är formulerade så och vi har lärt oss vilken blick bilderna vill att vi ska titta med.
FILM; Vi har haft fyra väldigt intensiva filmskapar veckor med Lenn. Första veckan fick vi i uppgift att göra en film som skulle beskriva en miljö med bilder och ljud. Jag, Karin och Maria jobbade tillsammans och gjorde en miljöbeskrivning av livmodern, eller inuti kroppen. Vi ville försöka oss på att beskriva en föreställning av en miljö som vi aldrig sett i verkligheten. Vi provade med olika frukter, grönsaker och tyger blandat med bilder som vi filmat på akvaria (skansen), undervattensväxter.
Det var en rolig uppgift eftersom att vi gjorde den rolig, en uppgift kan ju bli otroligt tråkig speciellt om man bara får tråkiga exempel på vad man kan göra för film. Det var kul med en utmaning och något som inte var helt självklart. Det är också intressant att se hur man fungerar i grupp, jag tror att vi var väldigt överens om den här filmen hur den skulle se ut och vad som fungerade, så det är bra om man har ett gemensamt mål som grupp.
När vi visade filmen och klassen kommenterade så tyckte de mycket riktigt att det påminde om inuti kroppen och liknade bilder från Lennart Nilsson. Det var roligt att se att vi hade ungefär samma bildspråk och kunde förmedla något som vi bara hade en liten aning om hur det såg ut och med hjälp av bilder på andra saker skapa en bild som fick andra att tänka på samma sak som vi. Det berättade att vi har ungefär samma referenser till saker.
Vi gjorde även en intervju med Reino Björk glaslärare på konstfack. Det var roligt att filma i glasverkstaden, det blev så visuellt snyggt. Det som kan vara jobbigt om man ska vara tre filmare är att bestämma vad man ska filma och inte och vem som ska filma. Är man ensam så tänker man inte så mycket, man ser bara vad man vill filma och filmar det. Är man 3 st så blir det en del tid som går åt till att diskutera vad som är viktigt att ha med, vad som är snyggt och vad som är onödigt. Samma sak gäller i redigeringsrummet. Det är ju bara en som kan sitta och ha kontrollen över datorn åt gången. Jag tror även att det tar längre tid att redigera en film med tre viljor än med en vilja.
Animeringsveckan var väldigt kul, även om jag och Maria spenderade många extra timmar på skolan, animering är en konst som tar tid, här är det till skillnad från intervju-filmen, väldigt bra att vara flera som kan hjälpas åt! Animering känns som en mer kreativ form att göra film på, jag attraheras väldigt mycket av arbetssättet med animerad film och det var väl det som gjorde att jag sedan valde att jobba med animerad film på VFU´n. Det är också otroligt vad mycket tid man får lägga ner för en väldigt kort film.
VFU;
Så skulle vi redan ut och visa vad vi hade lärt oss, jag kände mig osäker på vad som förväntades av mig och hur det skulle gå. Men min handledare verkade mer säker och vi hade pratat om animerad film när jag gjorde inventering i vintras så då blev det animering för hela slanten! Vi kom överrens om att vi ville få med lite filmhistoria, så jag satte ihop en liten youtube presentation på min weebly sida. Upplägget fungerade bra och allt eftersom dagarna gick kom vi fram till vad som fungerad bäst, i vilken ordning vi skulle göra saker och hur mycket tid eleverna skulle få. Jag trodde att jag skulle få sitta bredvid min handledare och titta på när hon undervisade, men istället blev det nästan tvärtom, det var jag som hade föreläsning om filmhistoria och förklarade hur man ska animera i Animator DV eller Flash, för sex olika klasser, sjuor och åttor. Jag måste säga att den här perioden har stärkt mig väldigt mycket, det har varit otroligt kul och jag har lärt mig så mycket. Att ha lektioner blev väldigt kul efter några nervösa första gånger, men jag hade egentligen ingen anledning att vara nervös eftersom att det gick så bra, jag klarade av att vara lärare, driva igenom ett lektionsupplägg, få eleverna att arbeta och känna att jag gjorde något som eleverna uppskattade. Men det hade kanske inte kännts så bra om inte min handledare hade funnits där och varit lika engagerad som jag i lektionerna.
Vad fungerade bra för dig som lärare?
Föreläsningarna om filmhistoria fungerade bra, lagom långa och ett bra flyt. Jag tror att jag lyckades fångade elevernas intresse och fick elever att börja fråga saker och lyssna väldigt bra med nöje. Lektionernas upplägg fungerade (även om jag kom på många små saker som jag hade kunnat ändra). Samarbetet med min handledare var väldigt bra. Jag har märkt att jag är väldigt flexibel och det tycker jag inte är beroende av ett upplägg utan att jag vet ungefär vad jag vill ha för slutresultat och jobbar mot det, så det har varit bra att ha lite öppet upplägg på lektionerna. om någon av grupperna inte jobbar, att dela in dom och ge dom olika uppgifter i gruppen fungerade bra. Att bygga upp ett inspirerand upplägg som eleverna lätt kunde arbeta efter och tidsmäsigt genomföra.
Följande behöver jag utveckla hos mig själv?
Inte vara rädd att pressa de elever som jag ser kan, istället för att bara berömma, puscha till utveckling.
Att vara konsekvent i kommunikationen med elever, mitt budskap vad vill jag att eleverna ska lära sig vad vill jag att eleverna ska ha för bild av mig som person och lärare. Vara mer tydlig och bestämd, ge intrycket av att var en ledare som eleverna kan känna sig trygg med. Mod att våga prata med eleverna och att lita på mina egna kunskaper att de är värda att dela med sig av. Vara tydlig med vad jag inte tolererar, inte vara för snäll och luddig. Måste kunna ha mitt självförtroende att luta mig tillbaka på och kunna spela lite på den person jag är.
Reflektera över vad jag kan förbättra till nästa gång och vad jag kan ”mata” eleverna med för att de ska komma igång eller gå vidare. Uppstart på lektion, avslut på lektion. Hur kan en bra uppstart vara, eller avslut?
TYDLIG INTE SVÅR att bestämma sig för en attityd eller ett budskap som man utgår ifrån, grundpelare.
Blev resultatet av elevernas ansträngningar det förväntade?
Ja, i stort sett var de flesta eleverna engagerade och ansträngde sig ungefär så mycket som jag förväntat mig. I en del klasser var engagemanget betydligt högre än andra klasser. Så vissa gånger blev man ju förståss överraskad när de kommer på egna lösningar som fungerar bättre än vad jag instruerat och i andra klasser är ansträngningarna minimala. Resultatet blev väl genomfört och alla hann klart, så det finns ju alltid någon i varje grupp som vill arbeta. En del filmer blev lite väl korta men det är inte riktigt resultatet som är det viktigaste, jag tycker att arbetsprocessen är mycket viktig och hur arbetet i gruppen fungerade. Utvärdering är något som jag skulle vilja göra, och redovisning av filmerna. En mer reflekterande slutresultat hade varit bättre, jag hade kanske velat nu i efterhand haft lite mer fokus på inehåll och mindre grupper.
Eftersom att man själv är väldigt angagerad och har en ide och tycker att det är så kul, kan det vara svårt att förså om eleven är omotiverad, det kan också vara väldigt svårt att motivera elevern till att utveckla sin ide mera. Särskilt när man vet att det inte riktigt finns tid till att tänka.
Om du skulle revidera undervisningen och genomföra den igen vilken eller vilka alternativa strategier skulle du då ta?
Grupparbeten gör att en del jobbar jättemycket och gör nästan allt i gruppen och minst en i varje grupp gör nästan ingenting.
Jag skulle nog vilja ha mindre grupper. Eller så skulle jag vilja testa att göra en uppdelning av klassen innan man delar in i grupper; regissörer, fotografer, manusförfattare, senografer och sedan göra en gruppindelning efter det. Man skulle kunna ha en föreläsning om olika yrken inom film, vad gör en regissör? Fotograf? Manusförfattare? Någon som känner till?
Vad vill du vara?
Och delar sedan in så att det finns en av varje i grupperna. En klass med 22 elever kanske skulle delas in i fler än fem grupper, typ 6 till 7.
I flash skulle jag behöva göra om hela upplägget så att det blev flera små steg som ledde till en helhet. Som jag gjorde nu blev det lite krångligt att förklara för eleverna ibland.
Och självklart planera in redovisnig på något sätt. Kanske ge eleverna en helhetsbild av hur alla lektioner kommer att se ut, vad som ska bli klart på vilka lektioner.
Tex Ni kommer ha tre lektioner på er att jobba, idag får ni börja rita och klippa och skriva klart bildmanus, nästa gång börjar ni filma. Tredje gången lägger ni in filmerna i movie maker och lägger till ljud och titel/eftertext. Fjärde gången får ni spara sammanställa och vi redovisar....
Så hade jag lagt upp mina lektioner men det kanske kan vara bra att snabt gå igenom hur man har tänkt för eleverna så att de har ett helhetsupplägg att utgå ifrån.
Eftersom att det inte riktigt hanns klart.
Hur som helst har jag lärt mig så mycket under VFUn! Det har varit en lärorik period!
Äntligen en bok som kan inspirera mig till att vilja veta mer om pedagogik! Det som diskuteras i den här boken, är samtal som jag saknar på konstfack där våra didaktik lektioner går ut på att bli matade med information från en lärare och ett bildspel...